Och alla kan lära sig hur man gör. Även du som bokstavligt talat springer och gömmer dig när ämnet förs på tal. Det finns hopp även för alla dödsförskräckta.

I flera tusen år har människan känt till hur ett anförande ska läggas upp för att budskapet ska nå fram till åhörarna. De gamla grekernas retoriska knep håller än i dag, både i gammalt skick och i modernare tappning.

Dessutom finns massor med kunskap om hur du kan träna dig själv inför uppgiften att stå i allas blickfång och samtidigt hålla ett tal.

För det räcker givetvis inte med att bara ha sitt tal nedskrivet och läsa upp det innantill. Lite snits behövs för att presentationen ska bli lyckad. Och för att publiken ska förstå vad det är du vill.

Som vanligt finns det inga genvägar. Hemligheten för att lyckas på scenen är att komma dit väl förberedd. Och det betyder inte bara att du gjort några Power point-bilder i all hast.

Är du ovan vid att tala inför människor och kanske dessutom har scenskräck, är det ännu viktigare att förbereda sig noga. Då ska du dessutom se till att du har övat ordentligt på ditt framträdande – om och om igen.

Är du en van talare behöver du kanske inte förbereda dig så mycket. Du kanske inte ens har ett manus, men kan ändå tala i timmar utan att tappa tråden. Och utan att folk börjar gäspa och fundera på kaffepaus.

Men är du en ovan talare måste du förbereda dig omsorgsfullt. Du måste både skriva ner ett manus, och förbereda dig på andra sätt.

För att kunna skriva ett bra manus, ska du först ha koll på två saker:

1.  Först och främst måste du veta vilket budskap du vill förmedla? Vad ska lyssnarna få med sig hem?

2.  Sedan måste du ta reda på vilka som sitter i publiken och anpassa ditt tal efter det.

Vad har de för förväntningar på dig? Vilka behov har de? Vilka är deras hjärtefrågor?

Om du känner till ett par saker som är viktiga för din publik, vare sig den är känd för dig eller inte, lyft fram dessa i ditt tal.

Men innan du börjar skriva måste du fundera igenom ett par saker till.

Hur lång tid har du på dig? Du måste ha det klart för dig så att du kan anpassa talets längd.

Kom ihåg att det skrivna språket inte är detsamma som det talade.

Använd inte ett onödigt högtravande språk. Det verkar bara konstigt och kan tvärt om ge ett osäkert intryck.

Uttryck dig begripligt. Ditt eget språk duger!

Vilket upplägg du ska ha på talet, beror på vad du har för syfte med det. Men om du vill övertyga dina åhörare om något, fungerar de klassiska retoriska greppen än i dag.

Kanske vill du övertyga personalen om att den nya organisationsplanen är suverän. Eller styrelsen om att dina nya idéer kommer att föra företaget mot oanade höjder.

Dispositionen av talet är a och o. Med en genomtänkt struktur ökar dina förutsättningar att lyckas med att föra fram ditt budskap – oavsett vad syftet är.

Inledningen ska locka lyssnarna att vilja höra mer. Och få dem att vilja lyssna på just dig.

Ge inte upp om det är svårt att hitta en snitsig inledning. Ibland kan det vara enklare att komma på den när talet är skrivet. Knyt då ihop inledningen med avslutningen, det kan vara rena aha-upplevelsen för åhörarna.

Beskriv problemet. Om du vill få folk med dig, har du allt att vinna på att få dem att förstå problemet innan du presenterar lösningen. Då är dessutom chansen större att din lösning uppfattas som briljant.

Kom ihåg vilken din målgrupp är – vilka frågor som är viktigast för dem i publiken? Lyft upp ett par av dem i talet.

Börja med en berättelse, gärna något som du själv varit med om och som illustrerar problemet.

Exempel och anekdoter är också bra för att illustrera problemet för åhörarna. Folk minns många gånger exempel och anekdoter bättre än fakta.

Tanken är att du ska få människor att känna och uppleva att det finns ett behov av en lösning.

Du kan fortsätta att beskriva problemet på olika sätt. Genom att ställa retoriska frågor som ”Vill vi verkligen att konkurrenten ska ta marknadsandelar av oss i år igen”? ”Är inte vårt fina företag värt ett bättre öde än att styckas upp och säljas ut?”

Metaforer är bra, men de kräver att man tänker till för att de ska fungera bra.

Visa bilder, men bara om de verkligen är bra. Talesättet att en bild säger mer än tusen ord stämmer faktiskt.

Ett effektivt sätt att få tryck bakom det man säger är att använda videoinspelningar med intervjuer. En eller ett par personer, gärna kända för åhörarna, säger sin mening om problemet. Det förstärker ditt budskap.

Glöm inte bort att i den här delen av talet ska du inte leverera några lösningar. De ska sparas till slutet.

Ta en paus, om det passar. Så att problemet riktigt får sjunka in i publikens medvetande. Det ger också människor en möjlighet att sinsemellan diskutera problemet och kanske själva börja fundera på lösningar och det är bra.

Går det inte att ta en paus – gör en konstpaus. Eller ”bikupa”, det vill säga låt människor vända sig mot sin granne och diskutera i ett par minuter.

Sist kommer lösningarna. Men kom ihåg att inte leverera alla lösningar själv. Lämna öppet för publiken att ge förslag på några.

Är du chef är det ett väldigt bra sätt att få med dig personalen. Ju snabbare du kan visa att personalens synpunkter är viktiga, desto bättre är det.

Avsluta. En avslutning behöver inte vara lång för att vara bra – tvärt om. Sammanfatta kort problemet och beskriv dina lösningar. Landa i en framtidsvision.

Knyt ihop med inledningen. Voilà, cirkeln är sluten!

Tips: Rubrikmetoden – ett sätt att disponera tal

Säg att du ska informera personalen om något svårt. Men istället för att använda klassisk retorik, väljer du rubrikmodellen.

•  Ta det viktigaste först. Exempelvis: ”Tyvärr går företaget inte bra och vi måste skära ner tio tjänster.”

•  Svara sedan på folks frågor.

•  Utveckla dina underrubriker allt eftersom.

 Fördelen är att hur kort tal du än gör, så kommer du alltid att hinna säga det allra viktigaste. Och samtidigt svara på folks frågor.